Oj, orkar nog inte förklara allt vad sambon fick göra för att få ett positivt besked hos Ams/CSN/Försäkringskassan häromdagen. Men det är i alla fall konstigt att han måste vara arbetslös i 18 månader innan han får komma in i Jobb- och utvecklingsgarantin. Tre personer påstod 18 månader men det står inte uttryckt någonstans. Inte någonstans tydligen. Skumt. Det stod bara "under en längre tid", vilket tydligen något geni räknat ut att det betyder 18 månader. Det kanske är som pi. Det är helt enkelt bara 3,14 - och i detta fallet är det helt enkelt bara 18 månader. Punkt. Men i alla fall så kommer det här bli bra känner jag. Han får bidraget från CSN nu fram till januari och då går han in i garantin och får sin ersättning plus att Ams kanske hjälper till med något att göra. De har ju inte gjort ett skit hittills.
Jag har ont i händerna, typ svullen, efter att ha stått och dragit ut och tryckt tillbaka tusentals mappar i arkivet i drygt en vecka nu. Men det är soft faktiskt. Går upp tio i sju, cyklar dit och är där tjugoöver, jobbar till nio, fikar, jobbar till tolv, lunchar, jobbar till två, fikar, går hem halv tre. Imorgon ska jag dit halv åtta till halv elva för då ska vi ju på Jobbchansen sen. Plus att det är frukost med hela jobbet klockan halv nio. Nice. Har drömt om ett bröd jag åt förra veckan. Skitgott. Nåt med russin och aprikoser. Jag längtar till i morgon bitti. Och till eftermiddagen för då får jag träffa lillbäsen för första gången sen den kom till världen förra veckan. Aw. Mysigt ska det bli, indeed. Och sen blir det god middag med mamman och pappan och sambon. Gött.
Imorse var det fyra minusgrader här i Gävle. Härligt när man cyklade iväg imorse. Friskt och skönt. Dock är det punka på min cykel så fick leda cykelhelvetet hem. Och teknisk som man är så tänker jag inte ens ge mig på att laga däcket. Får väl köpa ny slang och be nån förälder komma till undsättning. Hilfe, hilfe, liksom.
Apropå gröt så tycker jag att det är fint att Alliansen kallar det jag nu antagligen ingår i, för Arbetslinjen. Jag menar, det låter ju flott med ett arbete. Ja tack, säger jag. Det är ju verkligen det man får också. Arbeta. Ingen lön, men jobb finns det att utföra. Tycker de borde kalla det föringenlönlinjen istället. Var ärliga och säg som det är. Jobba får du göra, men vi tänker fan inte ge dig betalt. Det är lite som med blomflugor. De som kommer från blomjorden heter inte blomflugor, för blomflugor har tydligen gula ränder. De heter egentligen sorgmyggor. Fint va? Eller tragiskt. Men, man blir ju lite ledsen. Vad sörjer de för? För att jag ska ha ihjäl dem med mitt medel som jag köpte idag på Plantagen? Höhö. 69 spänn kostar döden. Jag skulle också vara ledsen om det vore så billigt att ha ihjäl mig. Men men. Sorgmyggor, it is, alltså - inte blomflugor.
Förresten. reklamen för MQ. Haha. Jag garvar ihjäl mig. Jag tänkte just skriva att "har ni tänkt på vad lik Ari Behn karln i reklamen är?". Så söker jag på internet för att hitta en bild att länka till - så står det att det ju är han! Stört. Jag vet inte vad som är stördast (den här grammatiska böjningen kanske?): jag eller MQ som vill ha honom med i reklamen. Tänk om vi skulle ha typ Erica Patzek som gör reklam för BikBok eller nåt. Nu kan man ju tänka att det kanske inte vore ett så smart drag eftersom hon för det första inte kanske är så känd. För det andra förmodligen rätt uråldrig när hon är född 1911 (om hon ens lever fortfarande). Men egentligen är ju hon lika mycket kunga-material som Ari Behn, för hon var ju faktiskt gift i fyra år med prins Sigvard Oscar Fredrik Bernadotte af Wisborg. Det ni. Och Märtha Louise har ju avsagt sig titeln och det var ju Sigvard också tvungen till att göra när han ville pola med en icke kunglig tyska så där hipp som happ. Icke korrekt beteende ansedde royalisterna. Men nu kan ju de blåblodiga avla barn med kreti och pleti (läs Ockelbo-bor) så nu skulle det nog bara anses som hippt.
Nu ska jag lyssna på Aerosmith och Due (Looks like a lady), apropå kungahuset och prinsar som ser ut som kärringar. Höhö. Nädå, men tjusig är han ju inte, Carl-Philip. Nä, tacka vet jag Prins Charles. Där har vi en karlakarl. Nej, nu tycker jag att vi konstaterar att mycket kan gå i arv, men tjusigheten verkar inte vara en dominant gen hos kungahusen i världen. Tur är väl det, för då vore det inte prinsarnas flickvänner som, innan de börjar ägna sig åt välgörenhet, viker ut sig i nån härligt tidning - utan prinsarna och prinsessorna själva. Och då vore ju Sigge B och Ericas äktenskap inte ens något att höja på ögonbrynet åt.
-Over & out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar