Tjugonionde september - dag femtionio

Som ni säkert förstår så ringde ingen idag heller. Hela dagen har vi gått som på nålar känns det som. Dock ringde karln från Lyft-mötet och bekräftade att jag ska börja den 11 oktober. Klockan 8.15. Frågan är bara hur jag tar mig in på bibblan på den arla morgon. De öppnar ju inte förrän nio eller halv tio. Hur som helst, det får jag väl luska ut under nästa vecka.

Dagen har bestått i att jag mejlat läraren om facit till uppgifter som det vore bra om man förstod innan vi får tentan imorgon eftermiddag. Hon har inte svarat. Imorgon kanske. Förhoppningsvis.

Vi var också på CSN och dubbelkollade hur man fyllde i blanketten eftersom vi fått tillbaka den två gånger nu och CSN har nu tagit bort sambons ena kurs så att det står att han bara läser en kurs på halvtid. Suck. Nu hoppas vi på att de fattar denna gången så att han får sin studieförsäkran så att vi har en backup-plan om inte lärlingsplatsen blir av. Sambon börjar tro att vi har jinxat hela grejen i och med att vi sagt att han ska få pizza när vi får veta. Sen erkände han att det kanske var så att han var så sugen på pizza att han bara ville ha den ändå. Kanske vi har jinxat lärlingsplatsen med pizza så då får vi väl käka den imorgon vare sig vi får veta eller inte. Då är det ju överstökat. Å andra sidan kanske vi i och med att vi äter den imorgon, före beskedet, jinxar det ännu mera. Hm. Vi får nog ta oss en funderare på det där.

Jag vaknade också med någon form av mildare ryggskott på vänstersidan av ryggen. Ont speciellt när jag går i trappor upptäckte jag. Lade mig på en het vetekudde på sängen mitt på dagen och somnade. Är inte nämnvärt bättre nu men det var ju skönt att vila en stund på dan.

Såg just ett klipp från Australia's Next Top Model där programledaren säger fel namn på den som vunnit. Alltså inte att hon kallar människan Maria när hon egentligen heter Mary - utan hon säger fel person. Skitpinsamt. Och hon hinner inte rädda situationen förrän båda tjejerna har hållit någon form av tal. Eller rädda och rädda. Det var inte mycket till situation kvar att rädda. Pinsamt, I say, anyhow .

Nu måste jag sätta mig ner och gå igenom uppgifter till imorgon och försöka få till mina kasus. Fattar fortfarande varför det ska vara lokativ på uppgift 5.8. Och vem fan behöver dativ och instrumentalis? Jag har då aldrig känt att "nu skulle det va gött att ha en dativändelse". Men tydligen var det väl något geni på sjuttonhundratalet eller något som tyckte att dativ saknades världen. Den hjärnan skulle man ju vilja se in i.

Bjussar här på ett av de roligaste dolda kamerangrejerna jag sett. Dennis Quaid på Ellen DeGeneres.

Dennis Quaid wants a coffee!

-Over & out.