Trots att det inte regnade utanför fönstret imorse när jag slog upp ögonen, trots att jag sovit bra hela natten och trots att jag drömde hela natten om att jag hade en lång och djup diskussion på en efterfest med Per Gessle där vi löste alla världens problem, så vaknade jag irriterad.
Hur som helst har vi både cyklat i extrem motvind till Dollar och sedan gått långpromenad. Maten blev inte sådär jättekul idag kanske, men vi är liksom inte på hugget i helgen. Det blev en mannagrynsgröt- och glödhoppa-middag idag. Men det var gott. Sambon är allergisk mot vad allt gröt heter så han åt korv med bröd. Det är hans mat. Jag har inte ätit korv på femton år så jag var inte så himla sugen på det. Inte så konstigt kanske.
Dagen har bestått i att kolla igenom ryskauppgiften och skickat in den. Håller nu på att gå igenom alla seminarier och se vad som jag inte fattar, så man kan ställa frågor om det på tisdag innan vi ska ha tentan nästa vecka. Eller, tenta. Det blir en liten lill-tenta. Hur som helst är det ju bra att vara påläst.
Eftersom lärlingsplatsen inte hört av sig börjar modet tryta snart och även om vi hoppas på ett positivt besked så tappar man modet lite dag för dag. Man tänker liksom, men vad fan, nu ska det väl vara vår tur, för en gångs skull. Bitter, I know, men vad fan. Efter att ha gått arbetslös i två år helt och sambon i ett år efter sin avslutade utbildning, vill vi göra något. Gärna nu. Eller helst igår. Men, you get my point. Imorgon borde de ringa. Då har jag lovat att bjuda på mat (pizza såklart - favoritmaten) hur beskedet än blir. Grattis-mat versus tröst-mat. Så måste man ju tänka.
Nu måste jag återgå till ryska adjektivböjningar och genitivböjningar av possessiva- och demonstrativa pronomen. Jippie. Jag har börjat fatta att jag om två veckor ska börja praktik och vara där hela dagarna. Hur fasen ska man orka med ryskan då? Ja, det visar sig. Förhoppningsvis ringer de från rekryteringsfirman till veckan och säger att de vill ha mig på intervju snart så kanske praktiken är ett minne blott. Men att vara på bibblan låter i alla ganska soft. Gå där i lammullskofta och innedojjor. Nej, jag ska inte bli någon kulturbrosch, tänkte jag. Men vafan, har man chansen skulle man kanske testa? Det är som den där studien i Danmark där ett par tjejer testade hur det var att bära burka och hur annorlunda de sågs på av allmänheten. Kanske jag skulle göra en sån studie? Kulturbroschlamullskofteinneskor-studien. Ska tänka på saken.
Förresten, har ni sett den här? Jag skulle vilja ha en sån där när jag inte kan sova. Helt bedårande. Sömnmedel deluxe.
-Over & out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar