Artonde augusti - dag sjutton

Tjing. Jag känner mig lättad och förbannad på samma gång. Efter att ha gått på intervju där det enda dom frågar mig är om jag planerar att bli gravid snart, säger att man inte får bli sjuk och inte ha varken lunch- eller vanlig rast, kan man ju tro att de bara hade en dålig dag. Eller hon. Inte de. De flesta var trevliga men då cheferna förminskar sina anställda och utan undantag även praktikanterna (som jag faktiskt var idag, för det stod det på min namnskylt) så börjar man undra om de verkligen tjänar så dåligt så att de känner att de behöver hävda sig för att man ska ha respekt för dom.

Överchefen, typ, som jag inte träffat, inte blivit presenterad för, eller som jag inte vet vad han heter, kommer in och tänker boka något i sitt namn. Jag förstår naturligtvis att karln jobbar på stället, men spelar med när han säger:

"Kan du se om jag bokat något?"

varpå jag svarar glatt: "Hm. Nej jag tror inte jag kan det. Det har jag inte lärt mig ännu."

Han tittar på min namnskylt och säger: "Jaha du är ny. Jag är din chef."

Jag svarar: "Ja, vad trevligt"

Han säger: "Kan du kolla om jag är inbokad?"

Jag säger: "Jag kan testa. Vilket namn?"

Han säger spydigt: " (Namnet är fingerat om det inte framgår klart och tydligt) Tomas Ching."

Jag frågar glatt: "Stavar du det med 'Ch' eller 'Tj'"? (Alltså Ching eller Tjing)

Han säger ännu spydigare: "Ching med 'Ch'. Ching som i din chef Tomas Ching!"

Jag tittar på skärmen och undrar om karln menar allvar men svarar till slut: "Nej, hörru du, jag får inte fram något här, du får nog vänta till min kollega är ledig så kan hon kolla upp det åt dig."

Karln svarar: "Äh, det behövs inte. Jag skulle bara kolla. Jag kommer tillbaka sen."

Jag tänker tyst: "Jippie."

Det är inte slut här, mina vänner. Efter ca 60 minuter, eller 360 minuter, (vem räknar?) kommer karln ner för trappan och just då kommer min andra chef ut till mig (intervjumänniskan som var så intresserad av mig att man kunnat tro att hon var barnmorska) och säger:

"Det där är Tomas Ching. Han är överchef. Han ska du boka in nu. Tryck -hit-dit-hit-dit-hit-dit- (trycker massa på skärmen så att jag totalt virrar bort mig)". Sen tar hon bort allt och lämnar skärmen tom åt mig.

Då kommer tjejen jag gick med idag för att lära mig och säger till mig vilken knapp jag ska trycka på och sen att jag ska skriva in överchefens namn och trycka på enter. Sagt och gjort, skriver jag in "Ching" och ska precis trycka på enter när hon säger:

"Nej, han stavar 'Tjing'".

Jag, som vid det här laget vet att människan inte stavar sitt efternamn så, skriver dock det som min kollega ville, varpå jordmorschefen (jordmor = barnmorska på danska, inlärt vid mitt tv-tittande på Unga Mödrar - Danish people in pain) kommer ut och säger högt och ljudligt:

"Han stavar 'Ching'! Det kan man ju tycka att du inte skulle kunna veta, men du kunde ju faktiskt ha frågat hur han stavar sitt namn!"

Jag deletar min felaktiga inskrivning och under båda chefernas betraktande får jag skriva in det korrekta namnet samt be om ursäkt att jag skrivit fel.

När jag kom hem, mejlade jag arbetsplatsen och sa att jag inte tycker att jag passar in hos dem och att tempot var för högt för mig. Detta trots att jag lärde mig stora delar av deras datasystem samt var otroligt vänlig mot gäster. Men men. Deras förlust då. Antar att det lär finnas andra arbetsplatser där cheferna inte är vidriga. Hoppas jag. Eller?

Ska ju faktiskt på massmötet på torsdag nästa vecka om facebookandet. Låter intressant tycker jag. Kan nog vara något mycket suspekt, men ändå.

Just nu och sedan igår har det spöregnat här och man blir både trött och pigg på samma gång. Trött när man tittar ut på vädret, men pigg när man sitter vid datorn eller tittar på teve. Speciellt när man tittar på Saltkråkan som vi börjat gjort här hemma. Det är en strålande serie som alla barn och vuxna borde se om de inte har gjort det. Har de gjort det ska de se den igen. Så som en tribute till Saltkråkan avslutar jag nu min dassiga dag med ett passande citat från farbror Melker Melkersson (gör det dock i en pigg färg, något som inte direkt är det första man tänker på när man tänker på Melker):

Denna dagen - ett liv

-Over & out.