Regntunga skyar utanför fönstret. Tror jag. Jag är inte säker eftersom persienner är nere. Jag gjorde slag i saken och klev inte upp förrän 13.45 idag. Om någon undrar varför kan man alltid som arbetslös, svara "Varför inte?". Har du något bättre förslag - nej, jag trodde väl det.
Resten av dagen känns som om den kommer spenderas framför teven med Little Britain, Pippi Långstrump eller möjligen Depp-filmen "Benny & Joon". Johnny alltså, inte en ledsam film.
Vaknade dock vid 12.00 då jag fick ett sms. Yes, tänker man ju. "Vi vill påminna dig om din nästa kontakt med Arbetsförmedlingen imorgon". Men mitt i inspirationens epicentrum kom ett par limerickar till mig. Jag tänkte vara så vänlig och bjussa på en av dem här. Håll till godo.
En arbetslös jänta i landets mitt
gick ofta till Ams - både tätt som titt.
Men hjälp fick hon sällan
hon gått rakt i fällan
och tycker att livet är shit.
Jo, jo. Har nog en fallenhet för det där med limerickar. Kanske man kan ha det i CV:t mitt emellan "Snygg väska" och "Fin handstil"?
Så, apropå morgondagens coachmöte. Eftersom jag har legat däckad i förkylning den senaste veckan har jag inte förberett mig alls. Mejlade i och för sig och sa att jag inte ville ha någon simulerad intervju, så förhoppningsvis har hon väl fått det meddelandet. Jag ska försöka berätta för henne att jag inte tycker att dessa möten ger mig något. Men hur tusan säger man det på ett snällt sätt? Hon är ju inte rakt igenom elak, hon är ju bara oerfaren och nervös. Hur som helst så är det jag som förlorar på att ingenting händer. När jag om några veckor går in i UGAn, kommer de säga. "Vi kan erbjuda er en jobbcoach!" men sedan vända sig till mig och säga: "I alla fall er som inte har slösat bort era tre månaders jobbcoacheri redan.". Kul jul.
En god nyhet är att genom att läsa dagsnyheterna på internet kan man faktiskt hitta lite förslag på jobbställen. Såg igår att ett pensionat öppnat för en månad sen, ca 50 meter från mitt sovrumsfönster. Dit ska jag och vara trevlig imorgon bitti innan coachmötet. Funderade på att gå dit redan idag, men min sinnesstämning känns inte på topp. Just nu känns det som om en stor pizza eller kycklingfilé med tzatziki skulle sitta fint. Varför blir man så hungrig när det är dåligt väder ute? Det är en sån här dag som man inte ska läsa Janet Evanovichs Stephanie Plum-novels för där käkar hon bara munkar och pizza och dricker bärs hela dagarna i ända.
Då antar jag att jag gjorde rätt som köpte två av Dave Pelzers böcker (Pojken som..) igår på Erikshjälpen. Har en känsla av att det inte är så mycket mys och god mat i dom.
Nu ska jag koncentrera mig på något syprogram som går på 3an. Typ Project Runway fast med en av tjejerna från Destiny's Child, I believe. Funkar att titta på när man inte har något annat för sig, utan bara sitter och väntar på att drömjobbet ska ringa.
Apropå det! Här kommer en till limerick, inspirerad av morgondagens möte.
En flicka från mitten av Sweden
hon hade nu slut på skoltiden.
Hennes dar slutat glänst
hon får ingen tjänst
och med Ams nu hon får ta upp striden.
Tack och bock. Jag skulle vilja tacka Gud. Autografer skrives där borta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar