Suck. Vi fick även högtidligt skriva under UGA-papper som förbinder oss att vi nu vill vara med och ska följa reglerna. Sen fick vi med oss papper från Försäkringskassan som ska fyllas i. Han sa också: "Ni kanske också får såna där kuvert hem i brevlådan runt den 25? Och betalt vill dom ha. Då kan det ju vara bra att ha pengar då. Ni ska fylla i papprena den 11 varje månad för då får ni pengar runt 25:e så ni kan betala hyran." Det jag ville fråga gubbfan var: "Vart fan bor du och kan jag få numret till din hyresvärd om du lyckas med konststycket att betala din hyra med 2700 spänn!". Jag tycker att det rent ut sagt är förjävligt. Och eftersom vi börjar räkna från måndag får vi bara två veckors utbetalning i september. Grattis. 1350:- typ. Innan vi gick därifrån fick vi också en kallelse till nytt möte. Imorgon bitti kl 09.00. Jag hoppas verkligen att detta möte tar upp vad vi som arbetslösa kan kräva från denna UGA. Jag vill väl också ha någonting för allt mitt jobb med att rapportera in mina sökta jobb och komma på alla möten i tid. Inte bara ett "Tack för mejlet" som jag fick senast jag mejlade in min rapport om alla 40 sökta jobb.
I eftermiddags var det fikabuffé och politisk debatt med ungdomspartierna. Helt bisarrt. Högerpartierna satt och var översittare och försökte göra sig lustiga över allt möjligt. Kul. Kanske i tredje klass. Lite roligt var det ju när LUF säger att man inte ska få jobba typ 50% eller 75% och stämpla resten, eftersom det har skett så mycket fiffel med sådant av folk som blir erbjudna heltidsjobb men som hellre vill lata sig och tar ett 70% jobb och stämplar resten. Miljöpartiet säger: Så kan man väl inte göra. Det är ju kollektiv bestraffning.
Ca 25 minuter fortskrider och annat pratas om, tills..
Avslutar nu dagens inlägg med ett av de klokaste citaten från Saltkråkan. Det är Stina och Pelle som sitter på bryggan och tittar på Pelles flöte när han metar. Tjorven rultar fram till dem och är sur för att hon inte gillar Stina. Hon försöker förgäves få bort henne och säger till slut.LUF säger att det är förjävligt att Sossarna vill införa "rätt till heltidsjobb" eftersom många arbetsgivare då skulle behöva sparka massa folk eftersom de inte har råd att anställa alla på 100%. Sossarna förtydligar det som vi andra redan förstått av namnet, att det är rätt till heltidsjobb inte skyldighet. LUF replikerar då och säger: "Men tänk om man inte vill jobba 100%, utan bara 50% då? Hur gör ni då?
Eh? Var det inte LUF som just sa att man inte borde få arbeta deltid och stämpla resten? Jag blir förvirrad och förbannad på allt skitsnack.
Jag betalar gärna 40% i skatt så att jag vet att om jag blir sjuk så finns det sjukvård, när jag blir 65 finns det pengar sparade till pension och när jag blir skröpplig finns det folk som tar hand om mig. Svårare än så är det inte. Men för att ens betala någon jävla skatt måste jag ju först ha ett jobb. Jag tycker tamejfan inte att det är rimligt att jag ska utföra samma jobb som andra, mellan åtta och fem, fem dagar i veckan och endast få en lön som är en bråkdel (2700 spänn) av vad en normal lön är! MUF påstod att vissa arbetsgivare inte känner sig uppskattade, men hur tror de att vi som arbetslösa känner oss? Inte fan känner man sig uppskattad om man får jobba för en slavlön.
Hur som helst. Nu till några mycket trevligare funderingar. Det finns vissa stunder i Astrid Lindgrens underbara värld när man undrar, vad ända in i baljan hände? Jag tänker nu belysa två av dessa, och uppmanar er läsare att komma med fler förslag på liknande fantastiska saker:
1. Rädda Muffe - död eller levande? Ni vet, pudeln i Saltkråkan som ägs av den störiga tjejen som vill riva Snickargårn och bygga en b u n g a l å o u där istället. När Tjorven hämtar Båtsman så skrämmer han iväg den lilla hunden och sen blir tjejen nerdränkt i vatten när Johan sprutar ner henne med vattenslangen. Hon går till sin pappa och grinar och sen går de iväg och hon säger bara helt apropå: "och så skrämde de iväg Muffe", varpå pappan säger något ointresserat i stil med "Nä'men vad säger du...". I något avsnitt senare, när Tjorven och Pelle har letat upp tant Sjöblom för att köpa loss Snickargårn för en krona, kommer samma pappa och tjej dit. Ingen Muffe! Vartfan tar han vägen?! Det är sådant här som håller mig vaken om natten.
2. Krumelurpillren i Pippi Långstrump. De ser ut som ärtor men är egentligen piller som gör att man inte växer upp. Tommy och Annika vill inte bli stora och Pippi vet bot. Hon öppnar sitt skafferi som förmodligen var dåtidens Kronans Droghandel och plockar fram några Krumelurpiller. Dom ska man äta, i mörkret, och säga "Fina lilla krumelur, jag vill aldrig bliva stur". Redan här börjar man ana oråd. Replikerna som följer, späder på misstankarna att dessa små, gröna piller egentligen är något suspekt amfetaminpreparat eller dylikt då Pippi säger något i stil med att: "Imorgon ska vi testa att gå på vattnet". Jodå minsann. 60-talets första barnfilmatiserade LSD-tripp, right in the Villa Villerkulla starring Pippi-coco, A-punk and Tommy the junkie.
Morgondagen består av UGA-möte på Ams följt av informationsmöte från suspekt arbetsgivare, även det på Ams. Nu ska jag lägga mig på sofflocket, som en riktig arbetslös, drömma mig tillbaka till barndomen och titta på Fångarna på Fortet på TV4-play. Patrik Sjöberg sade i förrgårdagens (?) avsnitt när han blev sur för att hans lag inte vann. "Ja, men ja.. Det här laget dom vann ju och om de nu vinner och kommer till final så kan man ju säga att vi var ju med. Så vi hade ju också kunnat komma till final". Eh? Låter lite bittert, tycker jag, och lika logiskt som att säga: "Jag var i Stockholm när Kronprinsessan och Daniel gifte sig, så när de gifte sig så kan man ju i princip säga att det kunde varit jag som gifte mig."
Eh? Var det inte LUF som just sa att man inte borde få arbeta deltid och stämpla resten? Jag blir förvirrad och förbannad på allt skitsnack.
Jag betalar gärna 40% i skatt så att jag vet att om jag blir sjuk så finns det sjukvård, när jag blir 65 finns det pengar sparade till pension och när jag blir skröpplig finns det folk som tar hand om mig. Svårare än så är det inte. Men för att ens betala någon jävla skatt måste jag ju först ha ett jobb. Jag tycker tamejfan inte att det är rimligt att jag ska utföra samma jobb som andra, mellan åtta och fem, fem dagar i veckan och endast få en lön som är en bråkdel (2700 spänn) av vad en normal lön är! MUF påstod att vissa arbetsgivare inte känner sig uppskattade, men hur tror de att vi som arbetslösa känner oss? Inte fan känner man sig uppskattad om man får jobba för en slavlön.
Hur som helst. Nu till några mycket trevligare funderingar. Det finns vissa stunder i Astrid Lindgrens underbara värld när man undrar, vad ända in i baljan hände? Jag tänker nu belysa två av dessa, och uppmanar er läsare att komma med fler förslag på liknande fantastiska saker:
1. Rädda Muffe - död eller levande? Ni vet, pudeln i Saltkråkan som ägs av den störiga tjejen som vill riva Snickargårn och bygga en b u n g a l å o u där istället. När Tjorven hämtar Båtsman så skrämmer han iväg den lilla hunden och sen blir tjejen nerdränkt i vatten när Johan sprutar ner henne med vattenslangen. Hon går till sin pappa och grinar och sen går de iväg och hon säger bara helt apropå: "och så skrämde de iväg Muffe", varpå pappan säger något ointresserat i stil med "Nä'men vad säger du...". I något avsnitt senare, när Tjorven och Pelle har letat upp tant Sjöblom för att köpa loss Snickargårn för en krona, kommer samma pappa och tjej dit. Ingen Muffe! Vartfan tar han vägen?! Det är sådant här som håller mig vaken om natten.
2. Krumelurpillren i Pippi Långstrump. De ser ut som ärtor men är egentligen piller som gör att man inte växer upp. Tommy och Annika vill inte bli stora och Pippi vet bot. Hon öppnar sitt skafferi som förmodligen var dåtidens Kronans Droghandel och plockar fram några Krumelurpiller. Dom ska man äta, i mörkret, och säga "Fina lilla krumelur, jag vill aldrig bliva stur". Redan här börjar man ana oråd. Replikerna som följer, späder på misstankarna att dessa små, gröna piller egentligen är något suspekt amfetaminpreparat eller dylikt då Pippi säger något i stil med att: "Imorgon ska vi testa att gå på vattnet". Jodå minsann. 60-talets första barnfilmatiserade LSD-tripp, right in the Villa Villerkulla starring Pippi-coco, A-punk and Tommy the junkie.
Morgondagen består av UGA-möte på Ams följt av informationsmöte från suspekt arbetsgivare, även det på Ams. Nu ska jag lägga mig på sofflocket, som en riktig arbetslös, drömma mig tillbaka till barndomen och titta på Fångarna på Fortet på TV4-play. Patrik Sjöberg sade i förrgårdagens (?) avsnitt när han blev sur för att hans lag inte vann. "Ja, men ja.. Det här laget dom vann ju och om de nu vinner och kommer till final så kan man ju säga att vi var ju med. Så vi hade ju också kunnat komma till final". Eh? Låter lite bittert, tycker jag, och lika logiskt som att säga: "Jag var i Stockholm när Kronprinsessan och Daniel gifte sig, så när de gifte sig så kan man ju i princip säga att det kunde varit jag som gifte mig."
"Du får inte vara på bryggan!"
varpå Stina svarar: "Då får inte du heller vara på bryggan!"
Tjorven säger irriterat: "Men det är ju skillnad mellan dig och mig."
Stina säger lite eftertänksamt: "Ja det tycker jag, särskilt mellan dig."
-Over & out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar