Sov till tio i tolv imorse. Var i och för sig uppe till halv tre kanske också, så det tog ut sin rätt. Svärföräldrarna var här mellan fredag och lördag så vi har haft det trevligt och åkt runt på stan och shoppat. Sambon har animerat och jag har gjort rysk grammatik också, som sig bör. Flitens lampa lyser oftast starkast runt tio-elva tiden på lördags kvällen, märkligt nog.
Den här söndagen känns det sådär inför veckan. Min arbetskollega ska bara vara där två dagar och den andra kollegan är bara där tre timmar om dagen. Jag funderar på att prata lite med chefen om hur det blir inför jul och sådär. Jag vill inte helt plötsligt få en massa nya arbetsuppgifter bara för att de kommit på att alla andra slutat och att det bara är jag kvar. Nu har jag arbetsuppgifter och papper så att det räcker och blir över (även när vi var ca åtta pers) så, jag menar, jag behöver inget nytt på mitt bord. Tyvärr verkar det ju som om vissa tycker att jag är ett lämpligt offer att lämpa över papper till. Men, ja, ska nog kanske försöka prata med chefen så att hon förstår mina tankar. Det funkar inte att göra åtta personers jobb och till råga på allt få några högar papper till, liksom.
Det borde kännas ljust inför våren, eftersom jag tyckte det kändes positivt i fredags när de ringde och ville ha extrajobb runt jul men att de även skulle höra av sig framöver om det blev något, men det känns sådär. Vet inte varför. Men, har man varit arbetslös i typ hela sitt liv, så känns det varken till eller från, liksom. Den här jävla krisen, hit och dit, som aldrig tar slut.
Sen ryskan som grädde på moset. Jag vet att den är onödig just nu, helt jävla onödig på ren svenska, men jag menar: det är tre lektioner kvar typ. Fick ju dock veta att vi tydligen ska ha muntlig tenta också, så det känns ju lagom lockande. Kan seriöst säga att jag inte lärt mig någonting under denna termin. Tragiskt. Ska gå igenom alla papper nu i veckan, tänkte jag, så jag kan skriva förteckning över alla seminarier så jag har allting nära till hands vid den skriftliga tentan. Man måste ju i alla fall försöka.
Idag bakades det lussebullar här i familjen. 45 stycken blev det. Fick inte plats i frysen heller. Hm. Måste äta upp något stort imorgon så jag får ner alla påsar. Haha. Kanske ligger det ett halv rådjur eller nåt där man kan smaska på i veckan. Eller kanske en påse fryst wok. Med makaroner och soya kan det bli som en Nobelfestmiddag. Jo, jo.
Veckan annars ska väl bli rätt lugn, förutom att jag typ är ensam på jobbet då. Ska försöka gå runt Boulognern varje dag och crosstraina minst 30 minuter på kvällen. Idag blev det 42 minuter och 1,1 mil. Inte illa. Men det räcker ju inte att göra det en gång i veckan liksom, man lär ju hålla uppe tempot när man väl börjat. Så härmed börjar jag.
Ska bara gå och äta upp den lilla biten cheesecake. Man måste ju tänka på de stackars lussebullarna som ligger och svettas i sina påsar på köksbordet och bara längtar efter lite kyla..
-Over & out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar