Idag känner jag mig ungefär lika genuin som damen i den där reklamen för Postal Gold. Hon som låter som en brottsling med en sån där förställd röst som pratar på Efterlyst när man bara ser silhuetten av personen ifråga. (Gå in på länken ->här<- om ni inte vet vem jag pratar om. Spola fram till 19 sek i klippet. )
Hur som helst. Fick svar från Ams. De skulle ta upp coacheriet och tyckte att det var bra att jag sade till eftersom dessa coacher "får mycket pengar för varje arbetslös". Ja tacka fan för det. Det visste jag väl. Hennes råd i mitt jobbsökeri var att "gå in på Enrio.se och sök på företag". Seriöst? Är det den hjälp jag får?
Just nu känns hela lägenheten deprimerande och jag orkar varken gå ut och komma härifrån eller öppna persiennerna. Måste försöka gå någon annanstans på dagarna för här kan man ju inte sitta om man inte vill ha lappsjuka. Tyvärr verkar ju inte Ams så jävla angelägna om att hjälpa en, så inte vet jag vad jag ska göra. Kryllar ju inte direkt av arkivjobb eller liknande. Skulle vilja ha min praktikplats tillbaka. Skulle vilja att den arbetsplatsen var lite mer normalare och att jag kunde gå dit och flytta runt mina kära papper. Det vill jag. Helst vill jag ha betalt för det, men just nu känns det som om jag skulle kunna göra det för en ostmacka och ett glas juice.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar