Inte nog med att man skriver sin inlämningsuppgift som om man vore född i farstun, det låter dessutom som om man inte tagit sig därifrån efter födseln heller. Som om man helt enkelt legat kvar där på dörrmattan sedan man drog sina första andetag utanför livmodern. Som om man inte ens gjort sig besvär med att tillskansa sig ett uns av det svenska språket samt tillhörande grammatiska regler. Å andra sidan så skriver jag ju på ryska, så det kanske inte är så konstigt att mitt språkbruk är som en människas som blivit uppfostrad av mårddjur (vilket mardrömsscenario). Jag kan ju inte ryska. Det är det som är poängen. Då måste man skriva så här: (Mäh, tänker ni. Det här ser ju ut som svenska! Ja, naturligtvis. Jag har jag ju översatt min text till svenska för annars skulle ju inte ni se vad det stod.)
"Hon kliver upp klockan 7 och duschar. Efter det äter hon frukost: juice och smörgåsar eller gröt. Efter detta borstar hon tänderna och klär sig. Sedan är hon redo att åka till jobbet. Hon går till fots till busstationen eller tar bilen till tunnelbanan. När hon kommer till tunnelbanan går hon på en vagn. Hon åker nio stationer och kliver av. Sedan går hon till fots till jobbet i åtta minuter."
Det är ju strålande. Mario Vargas Llosa och Tranströmer - känn er besegrade. Om ganska precis ett år står Peter Englund där och uttrycker sin ära att få meddela att ingen mindre än jag ska mottaga nästa års Nobelpris i litteratur med mina skildringar av vardagslivet - med hjälp av det ryska språket. Eller kanske inte.
Jag har faktiskt suttit hela dagen (eller från elva när jag klev upp) med denna jäkla uppgift. Det är inte bara det här inte. Dativ, genitiv, lokativ och instrumentalis ska in på rätt ställen och gärna fästas på rätt ord.
Det är ett ganska bra sätt att få tankarna på annat håll i alla fall. Ska försöka ta en promenad senare också, och försöka att inte somna den här gången. Det är däremot svårt att inte somna just nu när sambon sitter med sin kurs i musiklära och visslar på visor för att höra om det är en dominant i basen eller inte.
Idag måste jag även välja kurser till våren. Usch. Finns absolut ingenting jag är intresserad av att läsa. Jag vill inte lära mig något mer. Och till er som tänker: men då kanske du skulle bli lärare? Nej. Jag vill inte lära mig något mer och inte heller lära någon annan någonting. Jag vill bara vara. Dock är det ju svårt att betala hyran med sin existens. Jag har inte riktigt kommit på hur det skulle kunna funktionera rent praktiskt. Men om jag gör det, tror jag att jag även kan inhämta ett Nobelpris i kemi eller fysik också år 2011. För att inte sätta kraven så högt tror jag att jag siktar in mig på åtminstone ett, nu till en början, så får vi se hur det utvecklar sig.
-Over & out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar