torsdag 23 september 2010

Tjugotredje september - dag femtiotre, del 2

Så. Nu är det kväller och jag har ont i fingertopparna efter att sambon försökt lära mig att spela en låt på gitarr (Christy Moores City of Chicago, of course. Vad annat?). Jag har kommit fram till följande:

- Jag hatar barréackord
- Jag hatar ackordet C.
- Jag hatar speciellt ackordet C när det föregås av ackordet D. Hur är det tänkt? Ska man inte hinna byta fingersättning innan låtjäkeln är slut?
- På grund av ovanstående redan nämnda anledningar föreslås att alla barréackord samt ackordet C, oavsett om det följer efter eller kommer före D eller vilket annat ackord som helst för den delen, borde förbjudas. Högt straff. Ner i stupstocken bara.

Har även gjort ett riktigt fynd idag. Eller alltså inte fynd som i att man handlat något billigt och bra, utan det gäller en konstig lukt i sovrummet. Ända sedan vi flyttade in för över ett år sedan har jag tyckt att det luktar konstigt på ena sidan, längs golvet, bredvid sängen. Tyvärr är det även min sida så klart. Hur som helst har sambon aldrig känt den här lukten och jag har precis börjat acceptera att jag borde remitteras till cuckoo's nest, när karln äntligen idag känner hur det luktar konstigt! Helt sjukt. Inte lukten alltså (jo den också) - utan att han helt plötsligt är med på noterna om vad jag menat i över 365 dagar. Han kommer även på den smarta orsaken, att det kan vara något rör som ligger under golvet som liksom läcker eller liknande. Det låter ju sunkigt som fan. Då kom jag på den briljanta orsaken att det är mögel eller fukt under golvet eftersom vi bor precis ovanför tvättstugan. Tänk om det är det. Men törs vi säga något till värden? Han kanske inte heller känner lukten och verkligen på fullaste allvar skickar oss till Beckomberga bums! Hua. Vi får nog kanske fråga någon annan först om de känner samma lukt, innan vi vågar oss på att klaga för värden. Han som är så snäll och kommer med färg åt oss, helt gratis.

Angående teven. Helt sicko. Full HD också. Ja, men vi har liksom inga pengar säger vi. Pappan ringer då och säger att han kan köpa teven och så kan vi avbetala till honom istället med 166 kronor i månaden garanterat räntefritt, så blir det lite enklare. Det är snällt. Mycket snällt. Problemet är bara att vi inte vet hur stor inkomst vi har de närmsta månaderna. Har vi båda praktik och lärlingsplats kommer vi exakt att få in till hyran. Inget mer i princip. Då är vi ju tvungna att låna av päronen hur som haver. Alltså kan vi ju inte gärna ta ett lån hos ena päronet och sedan betala tillbaka på det lånet med andra pengar som vi fått av samma päron. Det stämmer ju liksom inte. Nej, en teve är bra att ha men vi har klarat oss utan nu ett bra tag. Vi väntar nog och ser hur framtiden ter sig. Får sambon CSN-lån istället för lärlingsplats, köper vi nog en teve vid nästa bra erbjudande. Annars väntar vi nog.

Mitt nya motto är: Det som inte finns att se på PLAY är förmodligen inte värt att titta på.


Ska man våga sig ut nu i mörkret och gå en kvällspromenad? Kanske. Eller så sitter jag kvar här inne och sniffar på golvet för att övertyga mig själv om att jag inte behöver en enkelbiljett, destination Säter.

-Over & out.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar